Kära Dansare,
Utanför mitt sovrumsfönster blommar fortfarande kaprifolen.
Doften får mig att vilja brista ut i jubelsång, och varför inte?
Jublar gör också den sufiske poeten och mästaren Hafiz.
Inte vet jag om kaprifolen blommar där Hafiz är, men jublar gör han,
starkt och klart när Gud själv bjuder upp till dans.
”Kom och dansa med mig” ropar Hafiz Gud, och det gör min Gud också.
(Läs Hafiz poem längre ned i texten.)
För många dansare är den fria rörelsen det självklara sättet att komma nära Gud.
Dansen blir en förkroppsligad bön där bhakti: hängivenheten, får flöda fritt.
Det vet de dansande dervisherna, som timme efter timme virvlar runt i sina vackra dräkter med den ena handen sträckt mot himlen för att ta emot Guds välsignelse,
och den andra vänd mot jorden för att ge välsignelsen vidare.
Det visste också mystikern George Gurdjieff med sina heliga danser,
och det vet otaliga urbefolkningar världen över som i regelbundet återkommande ritualer dansar sig fria.
Genom åren har jag insett att det finns lika många olika intentioner med dansen som det finns dansare.
Jag är alltid nyfiken på hur dansen kan inspirera människor på olika sätt,
och jag frågar ofta deltagare varför de kommer, och vad de får ut av dansen.
Några dansar för att de tycker att Lifedancing är en fantastisk motionsform.
De märker att de får bättre kondition och känner sig både piggare och gladare när de dansar regelbundet.
Andra deltagare dansar för de längtar efter att få bättre kontakt med sina kroppar,
och de uppskattar särskilt centrerings och grundnings-övningarna vi alltid tränar i början av varje Lifedancing-session.
En del dansare lider av smärtproblematik eller har olika kroppsliga besvär,
och de tycker att de känner sig rörligare och mjukare efter ett Lifedancing-pass.
De gillar kravlösheten och de slappnar av när de inser det är helt OK att röra sig efter sina egen förutsättningar.
Att det går bra att t.ex. att sätta eller lägga sig när de behöver det.
Åter andra kommer för dansa med känslor, minnen, drömmar eller konflikter.
De upplever att det är effektivt att kombinera den fria dansen med terapi eller coaching,
De tycker att den terapeutisk processen får en extra skjuts när de samtidigt dansar Lifedancing kontinuerligt.
Väldigt många dansar Lifedancing för att släppa taget om stress och oro.
De kommer ned i varv i avslappningsövningen på slutet och känner sig lugnare efter en dans-session,
och de säger att effekten håller i sig flera dagar.
Mina egna intentioner med dansen förändras hela tiden.
Just nu dansar jag för att det är så underbart att röra sig fritt tillsammans med andra och med Gud.
Aldrig kommer jag så djupt in i meditation och närvaro som när jag dansar!
Aldrig känner jag så levande, kreativ och vacker!
Aldrig får jag så briljanta uppslag som när jag är i rörelse.
(Och jag kommer ihåg dem efteråt!)
Nu undrar jag:
Varför dansar du?
Har du lust att berätta?
Skriv gärna några rader och dela om du känner dig inspirerad!
/Carina-Maria
Come Dance With Me
Every child has known God,
Not the God of names,
Not the God of don’ts,
Not the God who ever does
Anything weird.
But the God who knows only 4 words
And keeps repeating them, saying:
Come Dance with Me.
Come Dance.
Hafiz i översättning av Daniel Landinsky